...ja, det lyckades den gode Isak peta in på sig själv idag, efter att han först hällt ut HELA makaron-paketet på golvet. Vad glad man blir ;0) Det var bara att ta fram petstickan (den som man kollar potatisen med...) och gräva ut den lilla makaronen... Tilläggas bör att förra veckan var det en godis i Isaks öra. Undras vad det är för udda "läggning" min käre son har fått?
Själv har jag varit och blivit av med lite hud... jag tycker att det är hög tid att börja med lite skönhetsoperationer nu. Snart fyllda 31... Sen att det bara handlar om ett svart kliande födelsemärke spelar väl ingen roll. Lite noijig blir man ju av alla dessa födelsemärken, så redan nu har jag förberett mig på det värsta. Hmm.
I helgen som gått har vi varit och hälsat på min käre bror och hans "kompis" Anna. Hur mysigt som helst. Det är för övrigt Isak som har kallat henne för kompis för ett tag sedan - kul tycker jag, speciellt nu när de bor ihop och kompisen är höggravid. Hi, hi.
Kram på er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Pst, jag tror att dom är "lite" mer än kompisar...
Hej Marie!
Du skriver så roligt! Alltid kul att läsa.
Kram på dig!
Monika
Ja, 100 inlägg är inte så pjåkigt!! Men så har jag ju bara 1 barn att se efter till skillnad från dig.. ;)
Skicka en kommentar